Skogsfackmän är relativt väl medvetna om certifieringskraven, men hur är det med skogsägarna? Certifiering har en lång tradition i vårt land, men kriterierna har ändrats flera gånger genom åren. Det är därför inte konstigt om en skogsägare upplever kraven som främmande eller glömmer vad som är tillåtet och inte tillåtet att göra i skogen.
Certifiering är frivillig för skogsägaren, men om skogarna är certifierade, måste de skötas i enlighet med certifieringens krav. Allvarliga eller upprepade överträdelser av certifieringskraven kan leda till att certifieringen dras in. En skogsägares skogar omfattas av certifiering om exempelvis skogsägaren är medlem i en Skogsvårdsförening eller har registrerat sig i KMY:s register. När virkesförsäljning görs med olika skogsbolag kopplas ofta skogarna till certifieringen.
Sparträd, död ved, skyddszoner vid stränder, skyddszoner vid myrmarker, värdefulla livsmiljöer och många andra faktorer har blivit en del av vardagen i vid skogliga åtgärder. Tyvärr stöter man ofta på situationer där känslor spelar in, och exempelvis stormfällda sparträd tas bort som brännved eftersom man inte vill låta dem förmultna. För att uppfylla certifieringens krav bör skogen inte vara för “ren”. Död ved har också en viktig funktion i skogen.
Ibland tror skogsägare att certifieringens krav inte behöver beaktas om de gör jobbet själva eller låter någon annan göra det för dem, det vill säga köper tjänsten direkt från exempelvis en maskinentreprenör. Om skogen är certifierad får certifieringskraven inte åsidosättas även i sådana situationer. Arbeten i certifierade skogar måste alltid beställas från en entreprenör som är ansluten till certifieringen och utföras i enlighet med certifieringskraven. Certifieringens anslutning kan kontrolleras i den entreprenörsregister som PEFC Finland underhåller. Arbetet måste också utföras i enlighet med certifieringens krav även om det är skogsägaren själv som genomför det. Dessutom måste skogsägaren komma ihåg att lämna in en avverkningsanmälan även för egna avverkningar.
Certifiering förbjuder bland annat att försvaga de karaktäristiska dragen för värdefulla livsmiljöer. Var får skogsägaren hjälp med att identifiera livsmiljöer? På MinSkog.fi-tjänsten kan man se tidigare kartlagda livsmiljöer och objekt som ska beaktas vid skogshantering. Andra bra tjänster inkluderar till exempel Skogsvårdsföreningens OmaMetsä-tjänst och olika företags tillhandahållna appar. Om det finns en aktuell skogsbruksplan för fastigheten, är de objekt som ska beaktas markerade där. Dessutom får man säkerligen återkoppling från skogscentralen efter att ha lämnat in en avverkningsanmälan, om det finns värdefulla objekt nära det aktuella området som måste beaktas.
För att fortsatt kunna bedriva modernt skogsbruk bör varje skogsägare vidta små åtgärder och följa certifieringens krav i sina egna handlingar. Om certifieringen genomförs på rätt sätt är det inte ett fult ord utan en del av normal vardaglig verksamhet. Det är en hederssak och ett konkret bevis på hållbart och transparent skogsbruk.
Östra skogscertifieringskommittén